Igår försökte jag muta maken med femtio kronor. Om han berättade vad jag skall få i julklapp. Det funkade inte. Då startade jag ett klassiskt förhör, lite "good cop, bad cop" sådär. Det funkade till viss del - när min man försöker hålla sig för skratt vidgas hans näsborrar och han ser jättekonstig ut. På grund av detta beteende har jag nu kommit några steg närmare sanningen.
För övrigt känner jag fortfarande stress över julklappsinköpen. Då och då drabbas jag av ren panik och skriker till Maken att vi "måste koordinera det här!!". Vet inte riktigt om man kan uttrycka sig så, men det låter bra. Vi kommer ingen vart känns det som. Barnen önskar sig ALLT. De blir nog glada för vad som helst. Det gäller bara att bestämma sig för vad de skall få. Tack för alla era tips, underlättar massor! Om någon har tips på vad man ger en äkta man kan ni ju maila eller nåt.
Själv önskar jag mig mest sinnesfrid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar