Bloggen om en trebarnsmammas fabulösa vardag - läs och njut. Jag lever ett högst ordinärt och vanligt svenssonliv, dock med en skimrande guldkant. Åtminstone om ni frågar mig. Är en flitig bloggerska sedan 2007. Älskar min familj och mina vänner. Gift sedan 2010. Hus- och kattägare. Ytterst otränad och en smula sockerberoende. Gillar att skriva, att läsa, att resa och att shoppa.

fredag 16 mars 2012

Utveckling

Vi börjar fredagen med lite snor, en massa hosta, lite tjafs, lite gräl, lite kaffe och ännu lite mer tjafs.

Suck. L har börjat ställa sig upp och igår tog hon några små steg (när hon höll i sig i bordskanten såklart). Mycket spännande, förstås att ni biter på naglarna nu!! Hon kröp/ålade ju väldigt tidigt, innan hon ens fyllt fem månader, och satt stadigt vid samma ålder. Sedan dess har det dock stått still (mer eller mindre). Hon är precis överallt och sätter ALLTID sikte mot sånt hon inte får röra. Blir helt matt. Har glömt att berätta att vi vid ett par tillfällen hört henne säga mamma. Klart och tydligt. Första gången det hände var för nån månad sen när hon satt med mig och Suss i köket. Det var liksom inte bara "mamama" utan MAMMA.
Ibland undrar jag dock om hon vet vem jag är överhuvudtaget. Hon har stenkoll på Arvid och Nils ("vaaaar är Nils??? Ja, DÄÄÄR är Nils!!!") och även på sin far, men då och då verkar hon helt glömma bort vem som faktiskt är mamma.

Hennes största intressen är allt man INTE får röra. Typ katternas vattenskål och dammtussar. Hon gillar allt vi äter och blir superilsk om hon tvingas äta burkmat när vi andra äter normalsmakande föda. Vi ger ju mest burkmat eftersom hon inte har några tänder än, men måste alltid maskera smaken med fruktpure.

Nu begriper jag att ni inte orkar med mer spännande historier från vår rafflande tillvaro. Och inte jag heller.

1 kommentar:

  1. Fast jag tycker sånt är kul att läsa, på riktigt :)När började ni använda barnstol (matstol, till bordet, du fattar)? A är ganska stadig i ryggen och blir insane när hon inte får vara med, så jag undrar om man kan börja smått...

    SvaraRadera