Angående sömn och jämlikhet

...tror jag det är A och O att man som småbarnsföräldrar delar så gott det går. Här hemma är vi rätt jämställda på den punkten. Är maken hemma tar han i princip alltid Bebin. I och med att jag ofta är själv.

(Inatt vet jag att B varit uppe och gett välling, på grund av det försöker jag tysta våra glada och ibland höggljudda barn. Jag tror att han sover fortfarande. Såvida han inte spelar Wordfeud i all ensamhet. )

Jag hade ALDRIG orkat med att maken jobbade borta om han kom hem, slängde sig på soffan och låg som en död säl. Den dagen det blir så är det slut på resor, övernattningar och bortajobb. Och som B själv uttrycker det: han VILL vara med barnen. Han vill vara lika delaktig som jag är, han är borta ifrån dem såpass mycket att han vill utnyttja varje minut han får umgås med dem. För honom är det (på gott och ont!) inte vardag att hänga här hemma. För mig är det tvärtom. Jag blir ibland utled på nattningar, tandbortsning och dagenslunch.

För många är det en självklarhet att vara jämnställda som föräldrar. Att båda gör lika mycket. Att allting flyter på, samspelet fungerar och allt flyter. Här hemma gör jag såklart ALLT i veckorna men desto mindre när jag har min man hemma. Jag skulle aldrig palla med att vara gift med en snubbe som inte grejar hemma lika mycket som jag gör. Därmed inte sagt att vi är perfekta här hemma, men det fins värre exempel.

Och som sagt, vad gäller sömn: mitt råd till alla därute är att dela så gott det går. Kanske är det så att ni inte behöver dela, kanske är det så att en är superkvällstrött och den andra morgonpigg. Då kan man fixa ihop något slags överrenskommelse som passar båda. Kanske är det så att den ena parten parten behöver mycket sömn och vila i en period. Så har det varit här. Och jag är väldigt tacksam att jag verkligen får vila ut när B är ledig. Under hösten har jag i princip alltid gått och lagt mig i ett par timmar under eftermiddagen.

Vet inte vad jag ville säga med detta inlägg. Kanske bara att man oftast är två föräldrar. Två i ett förhållande. Hur man delar upp saker mellan sig är olika. Alla kan inte jobba 50% var till exempel. Någon gör allt i veckorna medan den andre tar stort ansvar under helgen.
Men om ena parten ständigt går runt med en malande känsla av orättvisa och trötthet i bröstet, då är nåt fel! Då behöver man stuva om, byta riktning, ändra arbetssätt, prata ut...tja, ni fattar.

Fredagsstress

Åh vilken rolig natt, eller inte. TUR att vi var två föräldrar hemma. Bebis håller nog på att bli mer förkyld tror jag, och gnällfaktorn är skyhög.

I skrivande stund har jag lyckats göra mig en kopp kaffe trots att vår kanna gått sönder. Pjuuuuh. Kaffe är ett måste för att man skall överleva. Idag har vi som vanligt X antal ärenden och jag känner mest för att gräva en grop och placera mig själv däri.

Trevlig fredag alla (hehe) läsare! :)

Torsdag = en bra dag

Häpp! Torsdag, idag kommer min andra hälft hem vilket gör att vi blir TVÅ päron hemma. Fenomenalt.

Kom hem nu i eftermiddags efter en mycket hektisk dag. Sekunden efter att vi satt fötterna innanför dörren ville barnen PYSSLA. Idag betydde "pyssel" att färglägga PET-flaskor med vattenfärg. Mindre lyckat. Lät dem kladda bäst de ville medan jag matade lillan och lyssnade på jullåtar. Lillebror fastnade för "Tomten jag vill ha en riktig jul", och den fick jag sjunga säkert tio gånger innan han tröttnade och (o)vänligt bad mig sluta.

Är så trött att jag smäller av och räknar ned tills den skäggige återvänder. Den ensamma mamman är i behov av hjälp.