Mamma och pappa är här, känns bra. Saknar att ha familjen nära, känslan har växt sig fram under en lång tid och nu är den till och från starkare än någonsin. Saknar dessutom Göööötlaaaborrrg, min hemstad (så mycket kan jag ju avslöja i bloggen...väl? Alltså det faktum att jag är born and raised västkustbo). Åh vad jag saknar Göteborg. Staden, shoppingen, naturen, HAVET. Jag älskar havet. Jag älskar att bada i havet, jag är uppvuxen vid havet och jag saknar havet.
Well, nog om det. Inte för personligt var det ju. Anyway, nu njuter jag av att ha lite avlastning. Och sällskap. Vad som händer framöver får vi se.
Jag trodde aldrig att jag skulle känna mig så hemma igen när jag flyttade tillbaka till Göteborg. Trivdes så bra där du bor och bott där mitt "vuxna" liv (post studenten) och trodde aldrig det skulle kännas så bra att komma "hem" som det gjorde. Men jag hade en helt annan situation än dig när jag flyttade. Så jag förstår att det är svårt och kan bli många tankar hos dig.
SvaraRadera