Tack snälla, rara, fina ni för alla stöttande kommentarer! Blir tre snäpp gladare bara jag loggar in på bloggen.
Sent igårkväll fick vi hem vår pappa. Han för definitivt med sig nån slags "magic touch", för givetvis sov L från 19:30 till 08:00...inte ett pip förutom välling vid sex. Det är som ett skämt, jag tycker nästan inte ens att det är kul. Här har jag kämpat i flera dagar med gråt, gnäll och skrik. Så glider Den Skäggige in, allt lanar av och ALLA barnen sover som stockar.
Oh well. Nu kan Den Skäggige kanske använda sin magic touch till att leta upp vår hemtelefon. Den kastade jag i ett anfall av ilska/frustration/förtvivlan ut på åkern utanför häromdagen. B märkte direkt att den saknades och undrade var telefonen tagit vägen. När jag berättade att den minsann låg ute i potatisåkern såg han lite bekymrad ut (ni vet, rynkade pannan lite ledset och hummade oroligt), men sade ingenting. Vad jag än gör blir han inte arg.*
(*I efterhand känns det lite...onödigt att kasta ut en splitter ny telefon genom fönstret, men just då behövde jag slänga någonting. Hårt.)
Sv: Hej igen!
SvaraRaderaJa 'gubben' min är borta så gott som hela våren. Han har varit hemma och packat om sin väska ett par gånger, men det handlar bara om 2-3 dagar så det räknas inte tycker jag... :-) Denna våren är xtrem, så här mkt kommer han inte alltid att vara borta. Men jag kan ju bara leva i nuet och just nu så känns det att man är och har varit ensam en hel del. Men som jag skrev tidigare så har ju jag 'bara' ett barn.. Fast jag vet ju inte känslan av att ha tre, så jag kan ju bara gissa hur du har det..
Förrestn, till nåt helt annat :-)
Jag tror faktiskt att jag har varit hemma hos er på fest en gång ;-)
You make my day, K. :D Telefonen i potatisåkern? Ja, jag säger då det. :P
SvaraRadera