Trött dag som började tråkigt - L är snorig, jag är förkyld (och därmed också snorig hehe), killarna vaknade i ottan....blä. Har panik för att bli sjuk eftersom jag inte vill missa en endaste dags inskolning.
Som grädde på moset känner jag mig lite extra sur och irriterad, av olika anledningar. Varför inte uppmuntra och glädjas med någon som går vidare i livet och vågar satsa på nåt som hon eller han vill? Vet man med sig att personen i fråga verkligen kämpat borde man väl vara GLAD för dennes skull? Eller?
Oh well.
Tänker inte låta mig nedslås, eller hur man säger. Jag vet vad jag vill och har flera mål, kortsiktiga och långsiktiga. Hoppas på en bra dag - blev en ledig sådan, den sista lediga dagen på ganska länge. Kommer tillbringa den i ytterst gott sällskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar