Friends forever?

..eller inte. L är jättegärna "friend" med kattungarna. Kärleken är inte direkt besvarad. Jag tror de tycker hon är lite...närgången. Ofta försöker hon äta dem. Och dra i svansar eller öron.

Frukostdags!

Eller nä. Skojade bara. Fotot är några veckor gammalt. Och togs en eftermiddag. Jag och A var iväg på ärenden ensamma. Då får man lyxa till det. Jag är bra på att lyxa som ni ser.

Idag känns det som om hela huvudet är fullt av mos. Den tre äpplen höga bebisen krånglar. Nu sitter hon och gnager frenetiskt på en soffkudde. Jag hoppas att det är tänder på G. Då har hon åtminstone en ursäkt.

Vink vink!

Kaffe, IPad, en nöjd Nils som spelar Cars II, en glad Linnea som idag har vinkat för första gången samt en Arvid inne hos grannarna.

Man kan ha det sämre. Har märkt att eftermiddagskaffe alltid piggar upp mig en smula, plus att jag hann ta en powernap på 30 minuter förut. En halvtimme är typ allt Linnea sover på hela dagen..

I behov av näsduk?

Trött, snorig och gnällig bebis idag på morgonen. Nu har hon somnat om. På väg att bli sjuk kanske? Hoppas inte det. Den senaste månadens avsaknad av snor har varit trevlig.

Får hoppas det går över under dagen. Kanske är tänder på G?

En levande leksak

När A var liten fick han en s.k. Learning Puppy av sin morbror. Det var nåt fel på den redan från början, alla sånger, ramsor och meningar klipptes av på mitten och avslutades inte. Ingen här hemma orkade göra något åt saken (det vill säga reklamera), och förra året placerades valpen på vinden.

Plockade fram den åt Linnet häromdagen, och helt plötsligt "pratar" den hela meningar och sjunger färdigt sångerna. Mycket märkligt. Har tygvalpen fått liv? Eller är det så att den väntat på L i hela sitt liv och först nu är genuint lycklig? Ingen aning.

Jag vet inte om jag gillar det där leksaksdjuret egentligen. Då och då börjar den prata utan att någon har rört vid den överhuvudtaget. Minns att vi någon natt vaknade av att en främmande röst utbrast "tittut, det kittlas!!" i sovrummet. Ganska obehagligt.

L verkar dock stormförtjust och bankar på valpen med sina små nävar. "Papapapa bababa" skrattar hon lyckligt och leksaksvalpen svarar med ett "låt oss sjunga och leka!".

Sova sova liten säng

Söndagmorgon. Kaffe. Barn som sovit bra och länge.

Det tackar vi för.

Stand up

Hon har såklart inte rest sig själv, men står förvånansvärt stadigt. "Släpp henne mamma, hon kan stå själv" ropar syskonen överförtjust. Nja. Varför skynda på något som ändå inträffar förr eller senare? Idag kröp hon flera meter, och jag fasar faktiskt för när klättra-springa-hoppa-pilla på allting-fasen påbörjas.

Är inte i form att jaga runt ett stycke bebis.

Kryp kryp...

Helgens stora händelse är otvivelaktigt det faktum att Bebin börjat krypa. Framåt. Krypa (åla/hasa) bakåt satte hon igång med innan hon ens fyllt fem månader.

Själva krypstarten skedde under ivriga hejarop från resten av familjen. "Hon kryper mamma...hon kryper verkligen!!" utropade Lillebror med något fanatiskt i blicken.

Egentligen vet jag inte varför vi hejar. Nu är det ju slut på lugnet. Förut: liten orörlig limpa som låg still där man placerade henne. Nu: livsfarlig krypmaskin på jakt efter farligheter att pilla på, stoppa i munnen och sabotera.

Jag bävar.

Bebis!

Say hello...till S*Häldeforscats Cat Man Doo. Ingenting kan ersätta Zimon. Men vi hade ändå tänkt att ha två ragdolls.

I slutet av januari får vi alltså tillökning här hemma. Jag bävar. :)

Stå upp!

Lillan blir väldans mallig när hon får stå alldeles själv..."Vi testar om hon kan stå på ett ben mamma" tyckte A. Hm.

Välling

Bebin har förresten börjat äta välling. Tadaaa! Som om hon aldrig gjort något annat. Det är sånt man gläds åt när man är en trött småbarnsmorsa som vill sova om natten.

Alla tre barnen sover och det är dags för vila och återhämtning. Jag mår bra men är väldigt trött. Dessutom har Wordfeud gjort mig extremt osocial vilket maken nog är lite ledsen över.

Christmas Girl

Julaftonsflicka 2011...det är nåt speciellt med den allra första julen.

Julbord och bajs på Ikea

Scenario: Ikea, klockan tretton, julbordet skall just starta. Närvarande: jag, Bebin, min vän S samt 543 desperata och hungriga pensionärer. S och jag är väl förberedda - vi har tagit en plats nära bordet med all mat och vi har inte ätit frukost.

Missöde nr 1: Hann aldrig till Ica innan lunchen och har därför ingen barnmat med. Upptäcker att de bara har åttamånadersmat i restaurangen. Faan. Finns visst en burk för sexmånaders bebisar, men det är lasagne och sånt har vi inte vant Bebin vid än. Efter lite grunnande beställer jag en barnportion med potatismos och hoppas moset inte är alltför saltat.

Missöde nr 2: Återvänder till bordet, det är hög tid att ställa sig först i kön till maten. Pensionärerna ser otäckt taggade ut. Börjar plocka av Bebin kläderna och får bajs på händerna. Faan igen. Kikar ned i vagnen och upptäcker blöjan från helvetet. Bokstavligt talat. Kommer i samma stund på att jag glömt packa ned ombyte i skötväskan (jäkligt orutinerat, jag vet, men har man aldrig haft ungar som bajsat på sig innan har man lite dålig koll). S ringer min man och ber honom komma med kläder, samtidigt som jag kryssar mellan pensionärerna för att komma till toaletten.
"Amen guuuu' vilken liten docka, hon skall på julbord, amen iiii va söööt" kvittrar en tonårstjej till sin kompis och ler mot Bebin som strålar tillbaka. Själv ler jag tillkämpat och försöker förtvivlat kamouflera min bajsiga hand. Vilken liten docka, jo jag tackar.

Får sedan sitta på Ikeas toalett i tjugo minuter medan jag väntar på mannen. Kan inte gå ut eftersom vartenda plagg och varenda filt är nedbajsad. Sitter alltså på toaletten och försöker underhålla en naken och hungrig bebis. Samtidigt som pensionärerna triumferande placerar sig först i den kilometerlånga kön till julbordet.

När jag drygt en timme senare har lämnat barnet till hennes far, ätit julmat (som ärligt talat var sådär, fast who cares när man betalar 99 spänn) samt blivit omkullsprungen av X antal aggressiva tanter i 80-årsåldern har jag i princip bestämt mig för att jag och S väljer en annan sorts lunch nästa år. Förmodligen en barnfri och pensionärsfri sådan.

*Bilden visar en piffad Bebi som är redo för finlunch. Fem minuter senare hade jag bajs på handen, kläderna låg i en påse och piffet existerade inte längre.

Antibiotika

Besökte som sagt VC igår och Bebin fick diagnosen öroninflammation. Inte kul. Detta är allra första gången någon av våra barn får en antibiotikakur....ni förstår att vi varit förskonade!

Vet inte om det är medicinens eller näsdropparnas förtjänst, men inatt har Liten sovit heeela natten utan ett ljud. Hon sover fortfarande! Sliten antar jag. Gav mat vid midnatt och bar över henne till vår säng vid sju. Annars inte ett knyst.

Lyx.

Sitt upp!

Vår minsting har kunnat sitta ett bra tag nu men vi har ändå inte bytt till sittdelen. Snark. Måste få tummen ur eftersom hon så sällan sover i vagnen numera. Bara när vi går på promenad. Annars sover hon alltid i sin säng alternativt hos mig eller sambon.

Idag vaknade hon vid åtta, sov en stund på förskolan vid elva (cirka 20min) och var sedan vaken till klockan 16. När vi åkte hem från dagis somnade hon som en sten, hon var helt färdig efter alla intryck och upplevelser (exempel på upplevelse: fyra dagisbarn kör runt henne i gåstolen samtidigt som de sjunger någon slags hemmasnickrad visa...sånt tär på psyket vill jag lova).

Vid halv åtta somnade hon igen och då för natten.*

*Hoppas jag verkligen, dear God. Onsdagar är heliga eftersom mitt favoritprogram visas: Bonde söker Fru. :)

God fika v/s Läskig fika

Finn två fel eller nåt. De torra, oaptitliga majskrokarna är Bebisens advenstfika. Hon verkade dock nöjd, eftersom hon liksom gojsade in krokarna i munnen med båda händerna. 90% hamnade utanför, men så är det nu för tiden.

Monster

Aaah! Imorse när jag tittade i spegeln såg jag ett ohyggligt monstrum, med håret på ända och rödkantad blick. Blev en smula förskräckt tills jag insåg att jag tittade på mig själv.

Tänk vad en natts obefintlig sömn kan göra med utseendet! Fascinerande!

Nu blir det väckning av liten bebis - sova skola hon göra senare, nämligen efter nio, då de andra telningarna lämnats på förskolan. Jag - är - så - trött. Thank God for coffee!*

*Om mina inlägg är felstavade skyller jag ALLT på vår dator - tangentbordet är kasst. Funderar på att önska mig en riktigt dyr klapp av maken i julklapp, nämligen en Ipad. Frågan är bara om man orkar blogga från en sådan eller om det är bättre att satsa på en ny dator?

Let's play

En liten kastrull (Ikea, inköpt 2006 eller nåt), tre duploklossar och en relativt stor plastdinosaurie. Voila - sysselsättning för ett stycke Liten Människa i säkert tjugo minuter.

Födelsedagsbarn

Den vilda Bebin fyller sex månader idag! Hurra hurra. Detta tycker jag borde firas genom att lillkiddet väljer att sova heeela kommande natt.

Det är dyrt med barn

Fredag, en annorlunda sådan eftersom mannen inte är hemma. Blä, suck och stön. Kommer på mig själv med att gnälla trots att övertiden är ett gemensamt beslut. Vi behöver pengarna, minst sagt - stora projekt väntar (förhoppningsvis).

Kollade posten igår och hade fått feta reklamutskick från både Nestle och Findus. Lite läskigt att de har såpass stor koll. "Tadaa, vi VET att du har ett barn som snart fyller sex månader...och skickar därför ut X antal små broschyrer om smakportioner, välling och olika svindyra grötar".

Innan man fick barn hörde man mest talas om hur sviiindyrt blöjor är. Jag tycker inte alls blöjor är speciellt dyrt, inte om man undviker de dyra märkena. Vi har nästan alltid köpt Icas egna och de är superbra. Innan vi fick Bebin köpte mannen typ tjugo paket i Norge. Där kostar blöjorna från fem (!!!) kronor paketet.

Nä, jag hade hellre velat bli varnad för...

1) Vällingen. Aldrig rabatterad, alltid svindyrt. Lillebror har ätit tvåårsvällingen länge och den kostar 70spänn för ett paket. Säljs icke i storpack heller. Tjena.

2) Amningsskydden. Ni vet, de där små fula bomullslapparna man stoppar i BH:n för att det inte skall läcka. Ett paket är ganska dyrt och tar framförallt slut på nolltid.

3) Barnmaten. Såklart. Har man en unge kan man säkert stå framför spisen och komponera ihop diverse små rätter, men när man som somliga andra (...) har flera barn funkar detta inte. Jag lägger hellre min tid på annat. En burk kostar från åtta kronor, ett paket ersättning typ...nio kanske (?). Har dålig koll. Kikar inte på priserna eftersom jag MÅSTE ha de där j-vla burkarna. Barnmat är heller aldrig rabatterat. Möjligtvis köp hundra, betala för nittionio.

(Btw, från att inte ha ammat på mer än tolv timmar häromdagen har jag nu gett Bebin min mat minst tre gånger inatt. Så tråkigt. Jag vill så himla gärna gå på fest med mannens jobb i december och jag vill så himla gärna få tillbaka min egen kropp. Får se vad de säger på BVC, om de har några (fula) knep. :) Ska dit sen. )