Bloggen om en trebarnsmammas fabulösa vardag - läs och njut. Jag lever ett högst ordinärt och vanligt svenssonliv, dock med en skimrande guldkant. Åtminstone om ni frågar mig. Är en flitig bloggerska sedan 2007. Älskar min familj och mina vänner. Gift sedan 2010. Hus- och kattägare. Ytterst otränad och en smula sockerberoende. Gillar att skriva, att läsa, att resa och att shoppa.

söndag 29 juli 2012

Ensamheten, den självvalda..

Ja, denna bloggen alltså...jag varken orkar eller hinner skriva. Dagarna rusar iväg. De senaste veckorna har jag jobbat natt och då blir jag lite lätt koko. Förlåt alla er jag är skyldiga ett sms eller telefonsamtal. :(

Förutom händer ingenting speciellt här hemma...dock är jag ENSAM HEMMA, vilken i sig är heeelt f-cking otroligt! Jag som alltid gnäller över att jag aaaldrig får vara själv är nu ensam i X antal dagar. Kan inte beskriva känslan. Ett tomt hus. Inga barn. Ingen man. Ingen som skriker, grälar, gnäller. Ingen som stökar ned, kräver välling/macka/middag/blöjbyte/stimulans. Ingen som vaknar om nätterna.

Och jösses vad tid jag har. Ett rent överflöd!! Det går inte att beskriva. När man får småbarn förändras livet, så är det bara. När man får fler barn förändras det ännu mer. Tre barn kan ibland kännas som sextioåtta (och ändå önskar jag mig fler...damn vad knäpp man är ibland). Det finns alltid någon att städa efter (och fem sekunder efter avslutad städning är det stökigt igen), någon att laga mat åt, nån att byta på.. Livet går i 130km/h, minst. Allt man tidigare prioriterade får man liksom stoppa undan i ett hörn och plocka fram när man möjligtvis har en sekund över. Maken brukar säga som så, att tidigare hade vi 100% tid för varann. Numera har vi kanske...fem procent. Högst. :)

Nu när alla ungar plötsligt drar iväg med sin far på semester är tomheten påtaglig. Jag är som sagt aldrig själv. Aldrig. Är en människa med stort behov av ensamhet och jag måste erkänna att jag njuter lite just nu. Av att få rå mig själv. Av att ha all tid i världen. Kunna göra saker spontant.

Fast visst saknar jag dem. Är så oerhört tacksam över mina barn. Så enormt glad att jag har dem, att de finns. Imorgon kommer jag nog längta ännu mer. Efter små gummistövlar i hallen, barngråt, gnäll efter kompislek/glass/legobygge. Efter leksaker all over, klädhögar och vällingflaskor. Fast just nu...njuter jag. Av skräpprogram på TV (jag slipper Bolibompa och kan glo på Jersey Shore!!), mackor till middag och av att få sova till 12:30 (check!).

Självvald ensamhet är fantastisk. Med betoning på ensamhet.

2 kommentarer:

  1. Åh, det låter helt underbart, så passa på att njuta! Kram

    SvaraRadera
  2. Njut, njut, njut! Läs en bok i soffan! Det är lyx att läsa två sidor i följd mitt på dagen =)

    SvaraRadera